EKEBYHISTORIA

Källa Alvin
Notarum explicatio.

A. Nostuna ähr 7 hemman alla tilhopa 47 2/3 örsland
1. Hemmanet ähr Academia pra bende 1 hemman 8 örsland
B. Vtsäde utj norregierdet 7 3/4 tunnland
C. Vtsäde utj södhergierdet dhet andra åhret 7 7/8 tunnland
D. Höö af byengien till 40 lass
F. En betheshaga

2. Hemmanet ähr säterij 8 örsland

3. Hemmanet ähr skatte vthjordh 5 2/3 örsland

4. Hemmanet ähr Academia pra bende1 hemman 6 örsland
B. Vtsäde i norrgierdet 5 5/8 tunnland
C. Vtsäde i södhgierdet 5 3/4 tunnland
D. Höö af byengen 30 lass
E. En engies haga der af höö till 5 lass
F. En åkerwreet till södhergierdet 1 tunnland

5. Hemmanet ähr Academia 1 hemman 8 örsland
B. Vtsäde utj norregierdet 7 3/4 tunnland
C. Vtsäde utj södhergierdet andra åhret 7 7/8 tunnland
G. Trij små wretar 1 1/8 tunnland
K. Betheshaga en liten
D. Höö till 40 lass

6. 7. Hemmanen ähra Academia brukas tilhopa 1 ½ hemman 12 örsland
B. Vtsäde utj norregierdet 11 5/8 tunnland
C. Vtsäde utj södhergierdet andra åhret 11 3/4 tunnland
H. Vtsäde utj wretar till 3 ½ tunnland
I. Twenne betheshagar.
D. Höö till 60 lass

Notarum explicatio (förklaringar)
 
A. Nåstuna är 7 hemman, alla tillsammans 47 2/3 öresland

1. Hemmanet är Akademi prebende 1 hemman 8 öresland
B. Utsäde uti norrgärdet 7 ¾ tunnland
C. Utsäde uti södergärdet det andra året 7 7/8 tunnland
D. Hö av byängen till 40 lass
F. En beteshage

2. Hemmanet är säteri 8 öresland

3. Hemmanet är skatteutjord 5 2/3 öresland

4. Hemmanet är Akademi 1 hemman 8 öresland
B. Utsäde uti norrgärdet 7 ¾ tunnland
C. Utsäde uti södergärdet andra året 7 7/8 tunnland
G. Tre små vretar 1 1/8 tunnland
K. Beteshage en liten
D. Hö till 40 lass

5. Hemmanen äro Akademi brukas tillsammans 1½ hemman 12 öresland
B. Utsäde uti norrgärdet 11 5/8 tunnland
C. Utsäde uti södergärdet andra året 11 ¾ tunnland
H. Utäde uti vretar till 3½ tunnland
I. Två beteshagar
D. Hö till 60 lass

Släkten på Akademigården

Huvudpersoner

Det vackra fotot ovan, med åtta söndagsklädda Nåstunabor, togs i 1900-talets början. I bildens centrum sittergårdens tidigare arrendatorer, Maria Charlotta med maken Johan Wilhelm Amnell,som var född i Börje och hade gift sig till gården 1866. Charlotta var dotter till gårdens föregående brukare Anders Mattsson (1811–1879) och hans hustru Greta Stina Jansdotter (1817–1895). Anders hade efterträtt fadern Mats Ersson (1777–1846). Gårdsbruket hade alltså gått i släkten ungefär hundra år, när denna fotografiska ögonblicksbild skapades därifrån. Mats Erssons titel Akademibonde antecknades i Vänge sockens dödbok; gården ingick i Uppsala universitetets stora jordinnehav, liksom flera Nåstunagårdar, och benämndes därmed akademigård.

Fotografiet finns i Bert Aringsjös ägo. Hans farmor hette Anna Lovisa, född Amnell 1873, som det andra av fem barnen till det gamla paret på bilden. Anna Lovisa (g. Andersson, död 1953) är inte med på fotot, inte heller hennes äldste bror Carl Wilhelm Amnell, född 1867 och som blev 87 år. Tack vare att Bert har noterat namn på fotots baksida – troligen från muntlig information inom släkten – kan vi identifiera personerna på bilden och söka fram fakta om deras liv. Fotot kan senast ha tagits sensommaren 1909, eftersom Johan Wilhelm dog den 10 september detta år. Johan var född 1839 och fick leva 70 år. Hustrun Charlotta var fyra år yngre och hann fylla 74 innan hon gick ur tiden 1917. Vid det laget fanns ingen i familjen Amnell kvar på gården i Nåstuna.

När kortet togs hade de gamla föräldrarna Amnell dragit sig tillbaka från gårdsbruket. Paret som står bakom åldringarna är sonen Fredrik Axel Amnell med hustrun Hulda Amanda (född Andersson, i Skuttunge). Axel står symboliskt mitt emellan sina föräldrar. Fotots tidigaste tillkomst bör vara vid parets förlovning (möjligen sommaren 1906), mer troligt var de redan gifta då det togs. Bröllopet hölls 17 mars 1907, då Axel var 36 år och Amanda just fyllda 29. Axel övertog arrendet efter sin far samma vår. Amanda och Axel fick sitt första och enda barn – Tyra –  i november 1909, då gamle Johan redan gått ur tiden. Farmor Maria Charlotta bodde som nybliven änka tillsammans med Axel och Amanda.

Familjemedlemmar

Mannen med plommonstop till höger är Johan Gottfrid, de gamla makarna Amnells fjärde barn. Han föddes 1876 och fick leva 80 år. I december 1915 gifte han sig med 24-åriga Gunhild Öberg från Långhundra. Äktenskapet blev kort, ett drygt halvår bara: Gunhild gick hastigt gick bort i tuberkulos sommaren 1916. Tio år senare äktade Gottfrid Amnell sin andra hustru Alma Matilda Carlsson (född 1879). Gottfrid benämndes jordbruksarbetare, men också fodermarsk – en mycket gammal titel som under hans ungdom användes om någon med ansvar för utfodring av djur i stall eller ladugård.

Framför Gottfrid sitter Lotten med en katt i knäet. Namnet på kortets baksida är troligen tilltalsnamnet för makarna Amnells yngre dotter, född 1880, med dopnamnet Emma Charlotta. Hon blev sömmerska  och kunde därmed försörja sig när hon som 33-åring, ännu ogift, flyttade in till Uppsala hösten 1913. I staden fanns den fyra år yngre järnvägsarbetaren från Stockholm, Karl Jakob Lindqvist, som blev hennes make ett år senare, de vigdes i Uppsala. Emma Charlotta bodde då på Drottninggatan 13, Karl Jakob på Vaksalagatan 11. En dryg månad efter giftermålet, i januari 1915, föddes dottern Dagny Charlotta. Familjens liv tillsammans blev inte långvarigt. Dåtidens epidemiska sjukdomsplåga i Europa, tuberkulosen, dödade vid 1900-talets början ca 10 000 personer årligen i Sverige. Sjukdomen som hade gjort storebror Gottfrid till änkling drabbade släkten igen: vid midsommartiden 1923 avled Lotten i tuberkulos, knappt 43 år gammal. Hennes änkling Jakob stod ensam med den åttaåriga dottern, han gifte troligen aldrig om sig. Barnet måste försörjas, Jakob angavs i en källa som grovarbetare. Sorgen efter Lotten plågade troligen Jakob livet ut; han dog 65 år gammal 1950, en dag efter datumet då han förlorade sin hustru Lotten, 27 år tidigare.

Inhyses

Sömmerskeyrket hade Lotten troligen kunnat lära sig hemmavid. På bilden syns också en inhyseskvinna, född och uppväxt på gården. Den stadiga damen som sitter till vänster om makarna Amnell kallades ”Skräddar-Lotta” enligt noteringen på kortet. Dopnamnet bör ha varit Katarina Charlotta med efternamnet Eriksson (tidigare Eriksdotter). Lotta föddes i Nåstuna 1839, på gården som brukades av Erik Jönsson (f. 1801). Vid Laga skiftet (avslutat 1856) slogs denna gård ihop med Mattssons/Amnells gård, till Nåstuna 1–2. Medan hennes syskon gifte sig och lämnade föräldrahemmet bodde Lotta kvar som inhyses, hela sin livstid. När fadern drog sig tillbaka från gårdsbruket bodde hon med honom, efter hans bortgång 1877 ensam.

Skräddar-Lotta gifte sig aldrig, vi kan ana orsaken till att hon blev hemmadotter; hon ansågs inte fullt arbetsför. Noteringar i husförhörslängderna beskriver detta: ”låghalt”, ”sjuklig”, ”vistats vid Sätra brunn 5 år”. Hon var antagligen rörelsehindrad, men Lotta blev yrkeskvinna: Sömmerska är titeln som framgår i kyrkböckerna, talspråkets ”Skräddar-” antyder än större kunnande. Det inte osannolikt att Lotten Amnell lärde sig hantverket av Skräddar-Lotta som fanns så nära, på hemgården, under Lottens uppväxt. Oftast gifte sig dåtidens kvinnor mellan 25 och 30 års ålder, men både Lotta och Lotten skaffade sig istället ett yrke när äktenskapskandidaterna uteblev.

Den okända

En person på fotografiet återstår att (försöka) berätta om. Det är den unga kvinna som på kortets baksida fått benämningen ”jungfru Elin”, hon står snett bakom gårdens husmor Amanda – även det en symbolisk placering i gruppen. Vi vet inget efternamn för Elin, hon ser ut att vara den yngsta på bilden. Benämningen ”jungfru” användes vid tiden för en anställd kvinna vars arbetsuppgifter i viss mån överlappade pigans. Ordet signalerar en något högre ställning – en barnjungfru hade helt andra arbetsuppgifter än pigan som mjölkade kor och mockade i ladugården (ett hårt kroppsarbete). Husjungfrur utförde inomhusarbete i städernas borgerliga hushåll, de fanns också hos mer välbeställda familjer på landsbygden. Någon Elin noterades inte på Amnells sida i husförhörslängden vid tiden, vi får vidga cirkelt något.

En kandidat hittas inom Nåstuna, vid den mindre granngården som varit ”utjord från Kättinge i Börje”. Nära tiden för fotograferingen, 1908 i maj, flyttade makarna Anders och Lisa Östlund dit med sina tre nästan vuxna barn. Den 20-åriga dottern Elin Kristina Östlund blev kvar i Nåstuna till hösten 1914, då hon gifte sig och flyttade till familjens gamla hemtrakter i Rättvik. Vi saknar belägg för att denna Elin arbetade hos Amnells – men då hon bodde granne dem kan hon mycket väl ha anlitats som ”jungfru” i hushållet utan att det satte spår i källorna. Matlagning, bakning och hjälp för de de åldriga makarna Amnell – arbete fanns säkert för ett extra par flitiga kvinnohänder. Det fanns också pigor på gården, men de var troligen fullt upptagna med arbete i ladugård, gris- och hönshus, i köksträdgården och på fälten. Att en snart giftasvuxen kvinna kunde få erfarenhet och inkomst från arbete i grannarnas hushåll var förstås välkommet. Men som sagt – det är en gissning, det kan vara en helt annan Elin som som då titulerades ”jungfru” hos Amnells i Nåstuna.

TACK!

Ett gammalt fotografi med några förnamn antecknade på baksidan fick bli början på ett lokalhistorisk forskning om människornas livsvillkor och livsbanor kring förra sekelskiftet. Berättelsen kunde broderas ut ännu mer, kring syskonens livsöden efter flytten från Nåstuna till exempel. Men nu väljer jag att stanna inom fotografiets ramar, med ett varmt tack till det gamla paret Amnells dottersonson, Bert Aringsjö i Örebro.

Rosemarie Fiebranz 2024-10-31